Aftonbladet Tisdag 2 februari 1982

Premiär

Johanna från Kallhäll
Manus: Cannie Möller
Musik: Lasse Dahlberg
Regi: Björn Skjefstad
I rollerna: Viteatern, amatörer från Kallhäll

Finns det någon som minns gasspisen Herda?

En gång var den ett föredöme av effektivitet, prydlighet och modernitet, Blank och emaljerad var den och tillverkad av Bolinders i Kallhäll. I dag får man söka på museum efter detta vittensbörd om svensk industrihistoria.

Eller man kan ta sig ut till gamla Folkets hus i Kallhäll och uppleva spelet om Johanna, en av kvinnorna bakom Herda-spisen. Och Bolinders, som blev maskinverken och till sist ett tomt monument över krisen i svensk industri.

Engagerad

I Kallhäll uppför man nämligen under februari ett arbetarspel, ett av de allt vanligare spel om industriarbetarnas historia som kan ses runt om i landet, framför allt på somrarna som friluftsteater.

Det började i Norberg 1977 och sedan har det spritt sig och engagerar nu allt fler människor. Och mer och mer av för många ganska okänd lokalhistoria har levandegjorts.

Johanna från Kallhäll sällar sig med heder till det långa ledet av liknande spel. Mycket känns igen från annat håll. Annat känns unikt för just Johanna i Kallhäll. Hit hör framför allt musiken av Lasse Dahlberg och hit hör de fint regissera körerna.

Hit hör också de fyndiga scenlösningarna, där den lite trista Folkets hus-lokalen utnyttjas effektfullt. Hit hör också några av rolltolkningarna. Regissören Björn Skjefstad har gjort ett fint arbete, liksom alla de många övriga på och bakom scenen.

Gripande

Historien om Johanna är gripande, så som många människoöden runt omkring oss är det. Och spelet väjer inte för det känslosamma. För människorna runt Johanna är det viktigt att hennes liv får gestaltas på scenen. Det finns många Johannor inte bara i Kallhäll, och de är förvisso en viktig del av historien. Så låt spelen få fortsätta!

Karin Monié